Buss 119

Igår skippade vi Öppnis o åkte tidigare till mamma för att se om hon behövde hjälp m ngt eftersom hon är en enarmad bandit.
Resan dit var verkligen inte den lättaste. Rent ut sagt fruktansvärd.
Jag o Nea har ju åkt kommunalt nu i ca 6 mån o vi är verkligen grymma på det men igår, vilken tajkon resa.

Bussen skulle gå från Åkermyntan kl 1404.
Det är en buss som stannar vid Ekbacken, precis vid Duvbo.
Nice tänkte jag, slippa byta m pendel o grejer.

Så vi tog en snabb promenad till Åkermyntan, handlade lite på Apoteket och sen fick jag springa till bussen för den var förtidig och stod redan inne. Tur att det var en tant som stod o pratade med chauffören annars hade vi missat den.
Måste tillägga att jag även hade Neas bilbarnstol med mig på axeln.

Tänkte att viss det var jobbigt att både dra vagn o bära bilstol men det kan inte bli värre....
Jag hade FETFEL!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Bussen är en sån där buss som åker runt hela Hässelby innan man kommer till spånga= mkt folk!
Både vagnar o rullatorer.
Så det var väldigt trångt.

Jag o Nea fick en plats en bit från vagnen vilket inte gjorde ngt förens jag kom på att Nea var hungrig o ville ha en flaska.
Då blev det lite krångel. Men mamma som man är kan man ju göra många saker samtidigt....
+ att en jättesnäll kvinna hjälpte mig att hålla Nea så jag kunde blanda ihop lite mat.
Måste tillägga att Nea inte var på ett strålande humör (hungrig) så jag kämpade lite med att få henne glad..

Hon var nog både trött o hungrig för hon somnade efter ett tag när hon fått i sig lite...
Så där satt jag med en sovande Nea i famnen, en stor väska mellan fötterna, en vagn en bit bort, bilstolen låg i vagnen så jag kunde inte lägga i Nea i den utan att få hjälp, min hållplats närmade sig, PANIK!!!!!

Coool som man är bad jag om hjälp för jag insåg att jag aldrig skulle klara det själv.
Hjälp fick jag och allt löste sig men jag var varm, svettig, stressad över hela situationen.

Nä jag väl kom fram till mamma var jag helt slut!!!!