Lämning

Idag var det lämning på vårat dagisschema.
Nea var själv på dagis mellan 9-14.
Det gick bra att lämna henne, hon gillade läget, men JAG hatade det.
Kroppen skakade och jag var tårögd, men inget varken personalen el Nea såg.

Kl 10,15 kunde jag inte hålla mig längre och ringde till avdelningen.
Allt gick toppen.
Nea lekte för fullt, hade tom busat med en av byggarna på gården.
Jag blev alldeles varm i kroppen och dagen kändes lättare, så jag tog mitt pick och pack och åkte och hälsade på mitt nya jobb.
Skönt att tänka på ngt annat.
När jag var på väg hem därifrån ringde Petra och berättade att allt fortfarande gick toppen.
Nea hade just somnat efter en stadig lunch.

Gissa om jag med lätta steg gick till dagis sen när det var dax för hämtning?!
Jag nästan småsprang.....

Hennes reaktion blev inte riktigt som jag tänkt mig.
Hon började storgråta....
Petra berättade att det inte är ovanligt att det blir så.
Barnen liksom kommer på att föräldern inte varit där under dagen.

Nu ligger vår Sessa och sover.
Undra om hon drömmer om dagis och alla nya kompisarna ?

Vi är otroligt stolta över dig Nea.
Mamma & Pappa älskar dig!